Att filma och fotografera vita älgar är inget nytt för Tommy Johansson. Älgarna har intresserat honom ända sedan han var liten.

– De sista 15 åren har jag följt dem ganska intensivt. Den här är lite speciell för han är lätt att komma nära. Han är ganska van att bli uttittad vid det här laget, säger han.

Älgen filmades i Gunnarskog. Tommy Johansson bor själv i Charlottenberg.

– Vi har haft vita älgar här i alla fall i hundra år. Det är en ärftlig gen som gör att de blir vita.

Han uppskattar att det finns ett tjugotal vita älgar inom två mils radie. Men att älgen som han filmade i söndags är speciell råder det ingen tvekan om.

– Dels är det storleken, en nittontaggare, och dels är han vit. Dessutom går det att komma honom nära och det gör honom ännu mer speciell.

– Ända sedan i våras har vi haft konstruktiva och engagerade möten med både personal och medlemmar på respektive ort. Resultatet har blivit en ökad köptrohet vilket innebär att det blir ekonomiskt försvarbart med investeringar i Stöllet och Vikene, som var i störst behov av renovering, skriver Konsum Värmlands vd Tomas Sjölander i ett pressmeddelande.

Av pressmeddelandet framgår att det främst är utsidan av butikerna som kommer fräschas upp men även insidan ska få ombyggnader i form av ommöbleringar, ny inredning och ny färg.

– Det var verkligen välkommet och efterlängtat. Det är glädjande att utvecklingen har vänt för oss lantortshandlare. Nu får vi hoppas att köptroheten bland invånarna i bygden håller i sig även i framtiden, hälsar Lennart Carlsson, affärschef vid Coop Nära i Vikene, i pressmeddelandet.

Det var den 6 juli i år som kvinnan dog i sin lägenhet efter att hennes tidigare pojkvän, en 26-årig man, hällt ut bensin och tänt på utanför bostaden. Tingsrätten i Värmland fann att han gjort gärningen med uppsåt och varit likgiltig inför att kvinnan kunde dö.

Mannen dömdes i september till lagens strängaste straff, livstids fängelse för mord och grov mordbrand. En kvinnlig vän till mannen stod också inför rätta, åtalad för medhjälp till grov mordbrand eftersom hon hjälpt honom att införskaffa bensinen. Rätten frikände dock en kvinna som åtalats för medhjälp till grov mordbrand, eftersom det inte kunde bevisas att hon förstått vad bensinen skulle användas till.

Mannen anser i överklagandet till hovrätten att tingsrättens bevisvärdering är fel och händelseförlopp som beskrivs inte eliminerats och att mannens egna uppgifter inte motbevisats. Han vill bli helt frikänd, men om hovrätten kommer fram till att han ska dömas vill han få ett tidsbestämt straff.

Merete hade gärna träffat fredspristagen i Oslo sedan hon återfått friheten i Burma och skulle få ta emot priset. Men det var i Burma de skulle ses, vid två tillfällen.

– Vi var där i sex veckor, jag jobbade hos en kollega i en ateljé i Yangon.

Det var inte helt okontroversiellt att porträttera den fängslade oppositionsledaren.

– Jag hade bott på Sri Lanka och fick hjälp av en kollega att ta mig till Burma.

Där gjorde Merete de första skisserna av San Suu Kyi. Munkar följde deras arbete, fyra tevebolag var där, och civila poliser. Vaxmodellen blev därefter gjuten i brons i Oslo.

Nu står den alltså på Rackstadmuseet, kanske till allmänhetens beskådande för sista gången.

– Jag hade tänkt skänka skulpturen till hennes parti, men har blivit tipsad om att det kanske är lämpligare att auktionera bort den i samband med stödkonserter i Burma.

Porträtt är spännande, låter Merete hälsa.

– Kjempespännande, att få till känsla och uttryck.

Det verkar så.

– Men varför ska det alltid vara bronsskulpturer av män?

Hon har själv bidragit till att det, att porträttera berömda norska män och blivit en av Norges mest erkända skulptörer. Men nu avser Merete att bryta trenden.

Med fler kvinnoporträtt efter Suu Kyi.

På Rackstadmuseet presenteras den norska konstnärens spännvid, teckningar och stora akvareller, små kluriga bronsskulpturer i kombination med geometriska former, fragment av kroppar i färger som kommit att överraska efter bränningen.

– En turkos kropp var inte det jag förväntade mig när vi började elda i ugnen.

Anatomin är grunden till hennes konst, på senare tid formad i jätteateljén på 130 kvadrat i Trysil.

Med Fragment signalerar Lena Hellström för den egna finalen efter fyra år som museichef, och faktiskt tre års förberedelse för den sista utställningen.

– Jag ville gå i mål med Merete. Det var så det var tänkt.

I bilen färdades en ensam förare, uppger polisen på sin hemsida, och denne ska ha tagit sig ur bilen när räddningspersonal kom till platsen.

– Frågan nu är väl om containern stod olämpligt till, men det kan jag inte svara på, säger Stefan Wickberg, pressinformatör vid polisen.

Det var efter olyckan oklart vilka skador föraren hade ådragit sig.

Två personer ska vara inblandade i trafikolycka. De ska ha tagit sig ur bilarna själva. Olyckan skedde strax före klockan nio på onsdagen och ska ha orsakat stora störningar i trafiken och det ska påverka båda körriktningar.

Galleri Pi presenterar i morgon skulptrisen Marta Runemark och keramikern Johanna Friberg, som andra paret ut i Fridlunds nya galleri på Kyrkogatan i Arvika.

Premiärutställningen var given, gode vännen Roj Friberg, Per-Inge klassar honom bland de bästa konstnärerna i landet, och hustrun Lena Permér blev första paret ut.

Nu är det döttrarnas tur, med ådror som Per-Inge kan känna igen.

– Båda är noggranna i sitt hantverk.

Här kan Fridlund uppfatta sig själv som konservativ.

– Det har jag rätt att vara som 80-åring, tycker jag.

Han går till sig själv som svetsare, innan konsten anföll honom för evigt, och de krav yrket ställde på honom.

Och Picasso.

– Han kunde heller aldrig ha målat som han gjorde utan att vara petnoga i grunden.

Systrarna från Göteborg som ställer ut hos Fridlund fastnade alltså för skulpturer respektive keramik.

Johanna Fribergs bruksföremål, rejäla volymer och somliga med geometriska mönster, skulle Per-Inge bedöma mer som vackra att se på än att använda.

– Båda delarna går naturligtvis bra. Marta Runemarks detaljerade skulpturer är verklighetstrogna i sin fantasi.

– Hennes blandteknik är fantastisk.

Alla värmländska konstnärer borde älska den. Julsalongen är ett gyllene tillfälle att exponera sig.

Många tar också chansen.

– 269 verk är lämnades och in ett hundratal fick plats på väggarna. Fler får vi inte plats med, konstaterar Ann Lundqvist.

Hon prisar spänningen och variationen, med andra ord mångfalden.

Unga och äldre konstnärer, blandade tekniker, målningar, tovat, teckningar, mosaik, smide och skulpturer. Allt enligt den bredd Arvika konstförening förespråkar vid den traditionella salongen med avsikt att värna bredd och öppenhet.

– Det känns som vi blivit extra generösa och på det sättet attraktivare.

För kreatörer och deras publik.

– Det handlar ju även om att fånga den nya generationen åskådare. Vi kan väl säga att målgruppen är bred.

Det är fullsatt i salongen inför vernissagen i dag, men ändå inget myller av de färdigheter som exponeras på väggar och golv, och till det innersta rummet på övervåningen.

Exklusiv, i ny färg och tappning.

– Med myshörna.

Så intrycken kan sjunka in, kanske sätta sig och den enväldige juryn, bestående av enbart Åmålskonstnären Rolf Gustafsson, uppskattas. En extern, aktiv konstnär anlitas alltid för att bedöma och gallra inför Julsalongen 2015.

För Landstinget i Värmland vill säga. Mottagaren.

Givaren, Westra Wermlands sparbank, lägger upp tio miljoner för att uppgradera den MR-kamera för 15 miljoner kronor som banken skänkte till sjukhuset 2008.

– Vi är yttersta tacksamma, sa landstingsrådet Jane Larsson (C), när kameran återinvigdes i fredags.

– Den höjer landstingets kapacitet, konstaterade divisionschef Eva Stjernström.

I Arvika kan fler patienter tas emot. 2 000 personer årligen röntgas där enligt enhetschef Carola Wretling.

– Det rör sig om långa undersökningar som nu kan göras snabbare och där vi kan både få och ge tydligare besked.

Det fick bankchefen i Arvika besked om när han själv blev undersökt, anonym och nyfiken.

– Jag sa inte vem jag var, men jag förstod att MR- kameran behövde förbättras, berättar Håkan.

Så in i valvet igen, fram med tio miljoner till landstinget, och beskedet till bankunderna?

– Det finns tre starka skäl till donationen. Att ge Västra Värmland feedback, att praktiskt visa hur viktigt Arvika akutsjukhus är och att visa vår tacksamhet till personal här och inom vården överhuvudtaget.

Jobb igen för de som fick gå när Swemodule AB gick i konkurs i våras.

Två nya spekulanter har anmält intresse av att ta över solcellstillverkningen i fabriken som stängde i mars. Swemodule AB gick på hörntänderna ett tag, men i somras gick det inte att upprätthålla produktionen längre. En finansman från Iran såg ut att bli räddaren i nöden, men affären med drog ut så länge på tiden att den omintetgjordes.

Så vad göra med en fabrik med investerade värden till ungefär 200 miljoner kronor och till försäljningspriset 1,4 miljoner euro?

– Söka vidare.

Över hela världen. Upplysa om att fabriken står till förfogande, att den behöver gå i drift och att köpeskillingen inte är problemet.

– Det handlar om tre faktorer, säger Peter Rimo och nämner finansiering, kalkyler och order.

– En orderstock för ett år framåt kan kanske leda till bankens förtroende.

Där anser konkursförvaltaren att avgörandet ligger. Själv vägrar han ge upp, även om kostnaderna för att rädda den sista (?) solcellsfabriken i Sverige från undergång.

– Det är ett sällsamt ärende.

Två spelare finns alltså med på banan. Någon av dem kan gå i mål redan den här veckan, kanske båda?

Peter Rimo är försiktig i sin profetia men säger att ska det hända något radikalt, alltså att solcellsproduktionen ska komma i gång igen, så bör det bli under december.

– Det är förenat med höga kostnader att jobba mot en lösning, och någonstans går gränsen.

När kvinnan var ute och gick med stavar, på väg uppåt mot berget, kom plötsligt två rottweilerhundar springande mot henne och började hoppa upp mot henne och bita i armar och ben. Kvinnan försökte freda sig med sina stavar, men tvingades hoppa in i en förbipasserande bil för att komma undan. Hon åkte sedan till akuten för att få vård för bitskadorna. Polisen har lokaliserat hundarnas ägare, en 76-årig man, som nu är misstänkt för att ha brutit mot lagen om tillsyn av hundar.

Två, tre barn per dag kliver av tåget vid järnvägsstationen i Arvika.

– Hittills har Fenix trollat med knäna, men nu måste vi skaffa fler bostäder. Så det blir moduler för 30-talet ungdomar, fortsätter Söderström.

De ställs på grusplanen mellan Gateskolan och Taserudsgymnasiet, elva moduler som ska byggas om till 14 eller 15 rum på mellan nio och tolv kvadrat.

– Vi sitter trångt till redan, så det här måste gå snabbt och vara billigt, säger fastighetsbolagets ordförande Lars-Ove Jansson (S).

För honom fanns det ingen tid att bida sedan kommunalrådet hört av sig i måndags.

– Det fanns bara de här modulerna tillgängliga, i landet. Det vara bara att beställa direkt.

Fenix HVB, organisationen av hem för vård och boende, hade inför 2015 uppdraget att skaffa 16 ungdomar husrum. Nu rör det sig om 122.

Staten bidrar med 17 miljoner för ändamålet.

– 2,8 miljoner har kommunen fått över på flyktingar. Jag tycker man ska tala om det, sa vänsterpartiledaren Gert Raiml vid måndagens fullmäktigesammanträde.

Det kunde tolkas globalt, om allt som händer, och ekonomiskt. Ur det lilla lokala perspektivet som innebär att Arvika ska sänka nettokostnader på 103 procent utan att höja skatten, alltjämt 20,90 kronor och länslägst.

Arvika nöjer sig 2016 med måttliga resultatet 6,9 miljoner kronor, sedan fullmäktige höjt ramen med 20 000 för att behålla namnberedningen.

Den räddades under ett budgetsammanträde med klyftiga inlägg, åsikter om investeringar på 226 miljoner, nedläggning av skolor i Fiskevik och Vikene, kök på Solgården och Gunnebo, men samstämmighet när det gällde ekonomin som sådan.

Annars, lite gnäll och skäll, på Jan Wettmarks (M) omdebatterade hundrastgård, trolleri av Gert Raiml (V) i talarstolen och Kenneth Johannessons (S) talande bild av ett homogent och kollektivt ansvar.

– Jag är lycklig över att se det i kontrast till landstinget, där jag också sitter.

Insynsarvodet, alla partiers möjlighet till insyn i politiken, slopas. Trots kritiska inlägg om demokratibegränsning och maktkoncentration, men 296 000 per år att spara.

Det gäller den svenska marknaden, så sval som den blev ett tag är återhämtningen remarkabel.

– Marknaden har växt med tio procent och vi ännu mer.

Redan i november hade prognoserna överträffats.

– Vi gjorde en tuff satsning, vi hade lite tur med fastighetspumpen Mega som kom i mars. Sen höll det i sig.

Thermia ökade mest i Sverige – tio procent.

– Kanske till viss del tack vare roten.

Försäljningsdirektören vet inte hur mycket rotavdraget hjälpt till. Övertygelsen är att intimt samarbete med återförsäljarna ger resultat.

På försäljningssidan kommer värmepumpstillverkaren att förstärka, men inte hos kollektivet i Arvika.

– Sverige sticker ut i år, andra länder har varit plattare. Beredskapen är god, även inför det som komma skall.

– Vi nalkas utbytestid för äldre pumpar.

Kommunen iscensätter i början av nästa år insamlingen av matavfall, två nya sopbilar för ändamålet köptes in ifjol, och en del av tunnorna. De bruna, 140-literskärlen.

I går beställdes resten av tunnorna. De gröna, lite större med delat utrymme och plats för 240 liter sopor.

Villaägare rekommenderas det kärlet framför 190-literskärl med två fack. Papperspåsar för matrester följer kärlen.

– Risken är att påsarna fryser fast i de mindre facken, påpekar administratör Seivan Vikenslätt.

Alternativet kan bli ett kärl på 190 liter, för andra sopor, kombinerat med ett kärl på 140 liter för mat­avfall.

– I största laget för ett hushåll, men abonnenten avgör behovet.

Fastighetsägare avgör om matavfallet ska sorteras.

Agneteberg och Rosendal blir pilotområden i Arvika, med sopsorteringspremiär i slutet av januari nästa år. Den 15 december kommer folk att informeras om matavfallsinsamling, valmöjligheter, kostnader och syfte.

– Information och anmälningsblanketter ska skickas snart.

Om man låter bli att anmäla sig fortsätter soptömningen som idag, till högre debitering.

– Det blir nästan dubbelt så dyrt att inte sortera, berättar Seivan Vikenslätt.

Delat kärl på 240 liter med 14-dagarstömning kostar 1 165 kronor, osorterat blir priset 3315. Fullmäktige godkände prislistan i måndags.

Matresterna från Arvika har en lång resa framför sig, till en rötningsanläggning i Linköping via transporter i samarbete med Karlstads kommun.

Om tre år ska centrala Arvika kunna sortera matavfall, därefter inkluderas subcentra och sist, 2019, landsbygden.

Händelsen inträffade mellan Prästängsrondellen och Graningerondellen. Enligt polisen ska olyckan ha initierats av att en hund sprungit ut på vägen.

Föraren fördes med ambulans till sjukhus.

– Föreställningen är en hård, rättvis och underhållande uppgörelse med ”optimistkonsulterna” som påstår att alla blir lyckliga bara vi ”tänker positivt”, ”tror på oss själva” och ”lever i nuet”, säger skådespelarna Mattias Lundberg och Jan Bylund.

”Den lyckliga pessimisten” kommer att spelas i Sunne, Karlstad, Hagfors och Arvika.

Det är för närvarande störningar i tågtrafiken på grund av gårdagens storm Helga. I nuläget har SJ ingen prognos för när trafiken kan återgå till det normala utan räknar med inställda tåg och följdförseningar även under lördagen.

– Trafikverkets och vår personal har jobbat hela natten med att dels öppna banorna, dels ställa tågen på rätt plats. Trafiken har rullat igång på de flesta andra linjerna nu på morgonen, säger Dan Olofsson på SJ:s pressjour till TT.

Men helt säkert är att all trafik på sträckan Stockholm-Göteborg samt Stockholm-Karlstad/Oslo ställs in fram till kl. 14:00. All trafik på sträckan Göteborg-Karlstad ställs in fram till kl. 18:00. All trafik på sträckan Stockholm-Nyköping ställs in fram till kl. 12:00

SJ uppger att de erbjuder pengarna tillbaka till resenärer som drabbats.

Samt nyheterna: I Tangenstugan går det nu att elda i den restaurerade spisen. För att höja temperaturen så presenter fornminnesföreningen julgrupp inslagning av fina paket.

Luciakandidaterna är ett givet inslag på Sågudden.

Soldatparet Kjerfstedt, Carina Holmgren och maken Tore Holmgren tog emot i soldattorpet. Här kunde besökarna ta del av en soldatfamiljs julförberedelser för drygt 100 år sedan.

– Vi har tre flickor här som bakar pepparkakor och dekorerar dem med kristyr.

Det var rena turen att soldattorpet kunde hållas öppet under helgen. Under natten till lördagen blåste en stor björk ned och tog med sig några takpannor. Det blåste rejält under lördagen också men det fanns värmande brasor inne i stugorna.

I Olle Rökares stuga stod Göran Andersson och stöpte ljus, trearmade grenljus och fyrarmade motsvarigheter.

– Jag kallar dem adventsljus. Jag doppar 35-40 gånger på varje ljus men gör annat emellan. De svalnar på ett par minuter. Ljusstöpning är väldigt känsligt för drag, de som är riktigt noga tätar till och med nyckelhålen.

I stugan fanns även marmelad, vinäger, sniderier och granskottssenap. I någon stuga kunde man köpa rökta delikatesser med värmländskt ursprung.

I det Storbondegården vid entrén var det mer vanlig julmarknad. Här fanns fårfällar av får från Fryksta, vantverk av ull, tomtar och stickat.

Den som ville få något varmt i magen kunde dricka glögg eller kaffe, det fanns café med servering.

I Tangenstugan anordnades Barnens jul där man kunde titta på gamla leksaker.